Dras till ingenting

Jag är kvar men världen når mig inte.
Allt finns där men inget fäster. Som om betydelse studsar innan den landar.
Det finns ett minne av mening vilket gör tomheten tyngre.
Jag vill inget för viljan leder fel. Hopp har blivit ett övertramp.
Motviljan är mitt skydd. Inte för att allt är fel, utan för att jag inte orkar förlora verkligheten igen.